Chat with us, powered by LiveChat

Skapa en krisplan för stress – Så gör du

stress krisplan
Det är lätt att hamna i ”stresstunneln” – fast vi har för avsikt att leva ett mer balanserat liv. Med en krisplan att ta till kan du ta dig ur stressen snabbare.
Är du i ”stresstunneln”?

När vi blir ordentligt stressade blir vi tunnelseende. Vi börjar tappa de kognitiva funktionerna som planering, disciplin och förmågan att se den stora bilden.

De här förmågorna förlorar vi normalt successivt under en vanlig dag. Men är vi stressade kanske vi inte ens har tillgång till dem på morgonen.

Vi blir också väldigt reaktiva och väljer bort sysslor som innehåller motstånd. 

Inte minst prioriterar vi lätt bort det som vi då egentligen behöver som mest – att ta hand om oss själva.
 Goda vanor som pauser och träning försvinner, och vi äter mer gärna snabbmat och kolhydrater.

Kartlägg orsakerna till symptomen

Det är viktigt att inte bara behandla symptomen utan att också förstå orsaken bakom. Att inte bara ta en Ipren när vi har ont i huvudet, utan också ta reda på vad som orsakat huvudvärken. Det kan vi göra genom att efter en sådan händelse, ta oss tiden att tänka tillbaka och gärna skriva ner vad det var som hände.


Vad är dina tidiga tecken?

Det är viktigt att vi uppmärksammar tidiga signaler om att vi är på väg in i stresstunneln. För desto tidigare vi gör det, innan vi är för långt in i tunneln, desto lättare är det att bryta mönstret. 

Till exempel: När jag hoppar över lunchen, ställer in träningen, inte hinner ringa mina föräldrar och snäser åt min partner.

Skriv upp dina åtgärder

Oavsett hur mycket vi försöker undvika att hamna i ”stresstunneln”, så gör vi det mellan varven. Då kan det vara bra att ha en egen krisplan att ta till. 

Ett bra sätt är att skriva ner exakt vad du ska göra när du ändå hamnar i stress.

Här kommer några förslag:

• Fysisk rörelse 

Alltifrån en åkarbrasa till en långpromenad eller ett träningspass. Fysisk aktivitet syresätter kroppen och hjälper den att slappna av.

• Djupandning 

Kickar igång det parasympatiska systemet och får ner pulsen. ”Må bra-hormonet” oxytocin utsöndras, stresshormonerna minskar och matsmältningen kommer igång.

• Föreslå en paus 

Mycket bra om du är tillsammans med andra.

• Gör något du mår bra av 

Vilka andra vanor gör att du mår bra? Lista dem gärna för att kunna sätta in när stressen blir för mycket.

• Berätta för någon hur du mår
Meningsfull, social kontakt är grundläggande för vårt mående.

Övning:

1. Lista vad som triggar igång ditt stress/krisläge.

2. Identifiera dina tidiga varningssignaler – skriv gärna ner dem.

3. Skapa din action plan! Skriv ner saker du ska göra för att komma på banan igen. Förvara krisplanen lättillgänglig så att du vet var den finns när du behöver den. Varför inte i mobilens anteckningar?

Share the Post: