Ta hjälp av vårt test Human Well-being Index, som hjälper dig att må bra och prestera hållbart.
På tolv frågor och cirka fem minuter kan du få en indikation på hur hållbar din vardag är. Frågorna är formulerade för att ge dig en sammantagen bild av hur du ligger till, och möjlighet att reflektera över vad som kan göra din vardag mer hållbar. Över tid kan du sedan följa hur du lyckas med att en mer hållbar livsstil och vardag.
Resultatet delas in i en röd-gul-grön skala enligt följande:
Rött (12-24): Tyder på en ohållbar vardag och en riskfaktor för ohälsa – en riskposition. Du behöver göra något åt din situation för att inte riskera din hälsa.
Gult (25-59): Tyder på att delar av din vardag är ohållbar och att du pendlar mellan en risk- och friskposition. Genom att göra förändringar i din vardag kan du ta kommandot och göra tillvaron mer hållbar.
Grönt (60–72): Tyder på en hållbar vardag och är en friskfaktor för hälsa – en friskposition.
Du kan känna dig trygg med att göra testet för dina svar behandlas helt konfidentiellt!
Hur är testet framtaget?
Frågorna är formulerade utifrån utmaningar i vår samtid – stress, sömn, återhämtning, gränsen mellan arbete och fritid – plus två klassiska modeller, KASAM samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modell.
KASAM (står för känsla av sammanhang)
Det började med att Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, intresserade sig för vad som gör att vissa klarar hälsan bättre under påfrestningar än andra. Han valde att studera det friska, inte det sjuka, och ställde frågan: Vad är det som gör att människor bibehåller sin hälsa trots sin situation? Hans forskning visade att det är tre komponenter som påverkar:
• Meningsfullhet. Det man gör och utmaningar man möter i livet ger mening och känns värda att engagera sig i.
• Begriplighet. Att vi förstår det som händer i världen, i våra liv och inom oss själva.
• Hanterbarhet. Att vi har resurser att hantera vår vardag och det som sker i våra liv. Det kan handla om kompetens, information, nätverk, mandat, pengar.
När dess tre komponenter är uppfyllda finns en hög KASAM hos individen, som kommer att tendera att hålla sig frisk och välmående. Ju högre KASAM desto djupare känsla av egenkontroll hos individen.
Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modell
Denna modell används ofta i organisationer men fungerar i praktiken lika bra att tillämpa i privatlivet! Även där måste kraven rimma med den kontroll och det stöd vi har.
En hälsosam arbets-/livssituation får vi när kraven är i balans med vår kontroll och vi upplever ett stort stöd från omgivningen. För låga krav kan vara omotiverande över tid och göra att vi tappar engagemang.
Det viktiga för hälsan är känslorna av kontroll och stöd. En hälsofarlig arbets-/livssituation får vi när kraven är höga, samtidigt som känslan av kontroll och stödet från andra båda är låga.
• Krav. Deadlines, produktivitetskrav och arbetsbelastning. Det kan handla om: kvalitativa krav – alltså komplexiteten, kvantitativa krav – det vill säga mängden, eller emotionella krav.
• Kontroll. Till exempel kompetens och mandat. Exempel på orsaker till bristande kontroll är otydlighet, otillräcklig information eller krånglande IT-system. Stress och brist på kontroll hänger nära samman.
• Stöd. Ges av människor runt oss. Ett väl fungerande socialt stöd från chef, kollegor, familj och vänner minskar stressen. Det handlar om att få hjälp när man behöver, återkoppling på det man gör och att känna gemenskap.