Chat with us, powered by LiveChat
Vi behöver varandra för att se och bryta mönster​ och det är genom samtal vi ser helheter och känner meningsfullhet​. Tillsammans kan vi lyfta oss till en metanivå för att få andra perspektiv. Det är inte problemet som är problemet utan hur vi hanterar det…​ MEN att lyckas med detta förutsätter att vi lyckas skapa tillit mellan dem som för samtalet. Oavsett om det är två personer vid sitt köksbord eller en arbetsgrupp i konferensrummet.
 

Tillit är något man bygger upp tillsammans, i vardagens handlingar och samtal. För att lyckas nå en genererande dialog är det ett antal faser av tillit som behöver passeras.

Konventionen

Här är helheten i fokus, vilja att hålla samman. Det får till följd att man ​inte säger vad man egentligen tänker och känner​. Total frånvaro av reflektion.

Fragmentering

Man börjar säga vad man egentligen tänker och känner​ med följden att olikheterna blir tydlig​, en fragmentering träder fram. Energin och intensiteten ökar​ i samtalet, vilket bokstavligen känns av. Det är en fortsatt frånvaro av reflektion​. Den insikt som krävs är ”jag är inte min åsikt”​ för att samtalet ska kunna gå vidare. Men oftast stannar gruppen här och återvänder​ till konventionen, det är enklast så. Det kan vara en mening eller någons kroppsspråk som återför gruppen.

Reflekterande dialog

När ett samtal kommer in i denna fas börjar var och en förklara sin åsikt, inte bara uttalar​. Tillsammans reflekterar man kring hur olikheter påverkar​. För att vara här är nyfikenhet ett viktigt förhållningssätt . Var och en behöver klara av att inte ha svar eller tänkt klart​ och inse att det finns något större än vad jag själv kan se​. Då är det reflekterande samtalet, dialogen, etablerad. Man har tagit sig igenom ​fragmenteringskrisen, det stadie då alla inser vidden av olikheterna men genom nyfikenhet och mod tagit sig igenom den krisen.

Genererande dialog

Här sätts helheten först – vad är syftet med det vi pratar om. Och ​helt nya möjligheter uppstår​. Här upplever man förluster samtidigt som det skapas plats för något nytt​. Här övergår man från att tala om sådant vi ”vet” till att tala direkt från hjärtat, vilket kan överraska både en själv och andra. Man bortser från vad andra ska tycka​, det viktiga är att komma framåt, att lösa problem och se nya vägar framåt.

De grupper som lyckas med detta har med ordens hjälp skapat en kraft som skapar förbindelse mellan människor – och det är det som leder till handling!

Reflektionsfrågor

Reflektera individuellt:

  • Hur upplever du tilliten och tryggheten i gruppen?
  • Vilka fas tycker du att ni vanligtvis befinner er – konvention, fragmentering, reflekterande eller genererande?
  • Har du upplevt en genererande dialog – i denna grupp eller i någon annan? Hur upplevde du det?

Berätta för varandra vad ni svarat på dessa individuella frågor.

Reflektera tillsammans om:

  1. När befinner ni er i Konventionen?
  2. När brukar ni börja Fragmenteringen och hur ser återfallen till Konventionen ut?
  3. Hur tar ni er in i Reflekterande dialog på ett bra sätt? Hur ofta når ni dit och vad brukar hindra er?
  4. Vad skulle behövas i er arbetsgrupp för att den Genererande dialogen lättare skulle kunna uppstå, erövras och användas full ut?
Share the Post: