Chat with us, powered by LiveChat

Utveckla din personliga hållbarhet

Tre cirklar med orden Kunskaper, Egenskaper och Personlig hållbarhet

 

Idag räcker det inte längre med VAD vi kan (kunskaper och formella krav) och HUR vi utför vårt arbete (förmågor, egenskaper och värderingar). Vi behöver också utveckla den tredje kompetensen – att ta hand om oss.

För utan den tredje kompetensen har vi var glädje av varken VAD eller HUR. Vi kommer helt enkelt inte till vår rätt, vi har inte tillgång till våra kunskaper och färdigheter.

Bakgrunden är att den snabba tekniska utvecklingen har påverkat både arbete och vardagsliv på gott och ont. Arbetsinnehåll, krav och förutsättningar har förändrats för de allra flesta och pandemiåren ökade ytterligare förändringstakten. 

Den snabba utvecklingen har nu lett fram till en punkt där vi alla behöver ta ansvar för vår personliga hållbarhet. Vi behöver utveckla den tredje kompetensen för att kunna må bra i en omvärld som snabbt förändras. 

Din personliga hållbarhet påverkas av din vardag på jobbet och hemma samt hur du tar hand om dig.

Fysisk till psykisk utmattning

I dagens samhälle är inte fysisk utmattning problemet utan psykisk utmattning, ofta relaterad till stress. Det har skett ett skifte där fler blir sjukskrivna av det senare istället för fysiska orsaker såsom slitna axlar eller p.g.a. en arbetsplatsolycka. Idag ska det mycket till innan vi ramlar ihop av för mycket fysiskt arbete, utan utmaningen har blivit att få tillräckligt med fysisk rörelse.

Att känna sig som en urvriden trasa vid dagens slut är dock inte ovanligt idag. Bakom det ligger för hög aktivitetsnivå, för mycket stress och för lite återhämtning. Närmare hälften av alla sjukskrivningar är idag relaterade till psykisk ohälsa och ofta stressrelaterad. Tyvärr är det lättare att lura den mentala kapaciteten än den fysiska. Har mjölksyran i benen kommit så är det bara sluta springa och börja gå. Men en hjärna som kokar kan vi ändå fortsätta pressa – ”det är bara ett möte till innan dagen är slut eller jag ska bara göra matlistan också innan jag ramlar ner i soffan”. 

Din personliga hållbarhet påverkas av din vardag på jobbet och hemma samt hur du tar hand om dig. Har du börjat utveckla den tredje kompetensen – din personliga hållbarhet?

Vardagsrealism med marginaler

Vi behöver ha en meningsfull vardag som är realistisk, där timmarnas ekvation går ihop. Det innebär att flertalet av oss har en del jobb att göra – det är viktigt att vara proaktiv och inte vänta till symptomen kommer. Dygnet har 24 h, veckan 7 dagar och året 52 veckor – det mest demokratiska vi har. Och vi har alla ett val med vad vi gör med TIDEN.

  • Vad vill du göra och uppleva?
  • Hur kan du varva aktivitet med vila?
  • Hur säkerställer du att ditt batteri laddar på och inte bara ur?

Utifrån dessa frågor – vad behöver just du förändra i vardagen för att ladda på och öka din positiva energi?

För att du ska hålla i längden behöver det finnas marginaler för oförutsedda händelser, på jobbet eller hemma. Det kan vara att en kollega är sjuk eller en förälder som behöver hjälp. Eller att din energi tryter och du behöver ta hand om dig själv och din hälsa. Det handlar om att ha en långsiktig plan för vardagen men också att kunna revidera den i det korta perspektivet utifrån vad som faktiskt sker.

Mitt energikonto

Vad som ger och tar energi, vad som laddar på och ur är individuellt och kontextuellt beroende. Det går inte att snegla på vad andra gör och hur de påverkas. Var och en behöver ta ansvar för och aktivt arbeta med sitt energikonto. Vi använder oss av liknelsen med mobilens batteri.

För dagbok under en period över vad i din vardag som ger respektive tar energi, både hemma och på jobbet. Kan du byta uppgifter med någon? Det som suger energi från en person gör inte nödvändigtvis det från en annan. Ena parten gillar till exempel inte att gå iväg med grovsoporna medans det inte alls bekommer den andre. På jobbet kan det vara bra att ta ansvar för ekonomin för det ger utrymme för mer repetitiva arbetsuppgifter samtidigt som det avlastar en kollega som inte alls vill göra det. Detta var exempel på aktivitetsnivå, dvs på VAD vi faktiskt gör.

En annan dimension är att fundera över HUR vi gör saker, vilket känslotillstånd är jag i när jag gör olika saker. Ilska, upphetsning, lugn, sorgsen? Det har visat sig att det går att dela upp våra känslor i låg- respektive högintensiva, de senare kräver då mer av vår energi. Även om känslorna i sig är positiva. I västvärlden har högintensiva känslor status medan i öst är de lågintensiva känslorna, t.ex. fridfullhet och belåtenhet, som värderas.

Nyckeln är att kunna hushålla med sin mentala energi. Att inte låta sig dras med i starka känslor när vi utför uppgifter, för det tar så mycket mer energi. Det är bättre att först aktivera ett lugnare tillstånd innan vi ger oss på uppgiften. Det både drar mindre energi och resultatet blir bättre. Lugnet gör oss dessutom mer observanta, till bättre lyssnare, tydligare i hur vi kommunicerar, fattar bättre beslut, blir effektivare och mer produktiva. Inte för inte vi fick höra under uppväxten att räkna till tio innan man ”slår tillbaka”.

Inspirerad av Emma Seppäläs bok Lev lyckligare.

Share the Post: