Jag var med ett frukostwebinar arrangerat av IQ och Mind. Temat var: Hur mår unga idag? Inledningsvis handlade de om hur unga mår idag och hur coronapandemin påverkat ungas mående. Och andelen unga som upplever ensamhet har ökat från 20 till 50% under coronapandemin (undersökningen gjord av Ungdomsbarometern och gäller främst gymnasieungdomar).
Vi har också tagit del av andra undersökningar som visar på att det finns anledning att ta ungas mående på allvar och vikten av att både samhälle och vi vuxna som individer agerar för att det inte ska få långsiktiga konsekvenser.
WHO har sammanställt en rapport över hälsoläget för europeiska och kanadensiska 11-15-åringar. Det handlar om både fysisk och psykisk hälsa och om sociala relationer, åren 2014-2018. Under de fyra åren följde rapportmakarna med hälsoläget hos närmare 230 000 11-åringar, 13-åringar och 15-åringar i 45 olika länder, bland dem också Finland. Under de fyra åren försämrades de ungas psykiska välmående i många länder.
Så många som var fjärde tillfrågad säger att de känner sig nedstämda, nervösa och irriterade, och att det varje vecka händer att de har svårt att somna. Flickor drabbas oftare än pojkar.
– Det bekymrar oss, säger doktor Hans Henri P. Kluge, som är WHO:s regionala direktör för Europa. Vårt sätt att svara på situationen kommer att ge ekon i flera generationer framåt.
– Om vi gör det lätt för de unga att få hjälp för sina mentala utmaningar så får det positiva effekter också för framtiden, säger Kluge.
BRIS rapport för 2019 sägar att barns livsvillkor inte är hållbara visar sig bland annat i den utbredda psykiska ohälsan bland barn och unga. Barn rapporterar ökande sömnsvårigheter och Sverige är ett av de länder med högst förskrivning av psykofarmaka till barn. I samtalen till Bris är det tydligt att samhällets krav och förväntningar upplevs ouppnå eliga och att det påverkar barns psykiska hälsa negativt. Psykisk ohälsa är det vanligaste samtalsämnet hos Bris när barn söker stöd och allvarsgraden i barns samtal fortsätter att öka. Samtalen om suicid har ökat med hela 88 procent under de senaste fyra åren. Under samma tidsperiod har samtal om självskadebeteenden ökat med 55 pro cent och ätstörningar med 48 procent. Många barn håller sitt dåliga mående för sig själva och berät tar inte om hur de mår för närstående i sina liv.
Vad kan vi göra som vuxna?
• Påminna oss om att unga vill ha vår närvaro fast dom signalerar raka motsatsen. De är både små och stora på samma gång. De ska frigöra sig från oss, men samtidigt behöver de oss vuxna ett bra tag till.
• Ju tidigare vi bygger goda relationer med barnen desto bättre. Avsätt tid varje dag till att prata med de barn du har i din närhet. Många av oss har en hektisk vardag, men det är viktigt och värdefullt att ta sig den tiden.
• Du som förälder känner ditt barn bäst – lita på din magkänsla! Både gentemot ditt barn, när du anar att något inte står rätt till så är det förmodligen så. Och bättre att du frågar en gång för mycket! Likväl som då ditt barn behöver stöd av din vuxna röst i sammanghang ditt barn är i som t.ex. skolan. Stå på dig så att ditt barn får bra förutsättningar att utvecklas!
• Det kan vara svårt att lyssna klart på barn och unga, svårt att härbergera både deras och egna känslor. Vi vill så gärna att våra barn ska få må bra och lyckas. Det är då lätt att bli ”hjälpnödig”, vilja ta bort det ”onda” och ställa saker och ting till rätta. Eller att förminska barnens känslor som ett sätt att hantera våra egna – ”det är inte så farligt”, ”du ska se att det ordnar sig”, ”hen menade nog inte det”. Men träna dig i att vara kvar i samtalet, låt barnet prata klart och sedan själv utforska olika lösningsalternativ.
• Unga är idag generellt sätt bättre än vi vuxna på att prata om ohälsa och självmordstankar. Och det här har med kultur och uppväxt att göra. Det har länge varit så att ”svårigheter och problem håller vi inom familjen”.
• Vi vuxna behöver träna på detta, vilket inte bara gäller gentemot unga, utan även mellan oss vuxna. Både på jobbet och hemma. Bryta stigmat kring psykisk ohälsa.
• Vi behöver hjälpa de unga att hitta trygghet i sig själv och sin omvärld, det är en trygghetssökande generation. Smartphones och ständig uppkoppling gör att världen kryper så nära, in i deras sängkammare. Hjälp dem med källkritik men även att visa hopp – att saker kan förändras och bli till det bättre.
• Under pandemin ställer det högre krav på oss att ”steppa upp”, som man uttryckte det på frukostwebinaret. Att vi finns tillhands som trygga vuxna, visar på en framtidstro och är fysiskt närvarande. Det är många sammanhang som barnen i vanliga fall vistas i som nu är inställda.
• Det är viktigt att agera efter en sådan här kris, det visar forskningen annars kommer det att bli konsekvenser.
Råden baserade på nämnda webinar.