Kristin Neffs första beskrivning av självmedkänsla är baserad på den buddhistiska wellness traditionen som fokuserar på att förstå självet. Paul Gilbert har senare kompletterat den med att det finns en bas i evolutionär vetenskap och anknytningsteori. Forskning visar att självmedkänsla är ett hälsosamt sätt att relatera till sig själv och ger positiva effekter på mentala hälsan. Vad som egentligen sker forskar man fortfarande på men tesen är att självmedkänsla förvandlar negativa känslor till positiva känslor, det handlar alltså om känsloreglering.
Ett exempel:
Jag håller en föreläsning och känner tidigt att det här går inte bra. Jag har inget flyt och de exempel jag brukar kunna fånga i stunden kommer inte till mig som de brukar. Jag hamnar i en negativ spiral och det enda jag kan tänka på är hur dåligt det går och jag mår allt sämre. Och jag för en inre dialog om hur dålig jag är, att jag sumpar en möjlighet och kommer inte få några fler föreläsningsuppdrag.
Hur kan jag använda mig av självmedkänsla i det läget? Ja,vad hade jag sagt till en kollega eller vän? Jo att alla kan ha en dålig dag och att vi kan lära oss av sådant som inte går bra. Att dom som lyssnade förmodligen inte tyckte det var lika dåligt, utan kanske till och med bra nog. Nästa gång kommer det gå bra. Precis detta kan jag säga till mig själv, både under och efter föreläsningen. På så sätt ger jag mig själv värme och omtanke vilket aktiverar mitt trygghetssystem istället för de negativa tankarna och känslorna som aktiverar mitt hotsystem. Här kan du läsa om de olika systemen.
Det här exemplet handlade om en prestation, men det kan också handla om saker som händer oss i livet. Som att vi blir sjuka och måste stanna hemma från jobbet, att bli uppsagd, kris i relationen etc. Då kan vi också tillämpa ett förhållningssätt av compassion mot oss själva. Behöver vi sjukskriva oss har vi större glädje av att ge oss själva omvårdnad och värme än att gräma oss över att vi måste ställa in och skjuta upp arbetsuppgifter. Det hjälper oss att bli friska.
Hur kan du dra nytta av självmedkänsla på din förändringsresa mot ökad personlig hållbarhet? När du ska göra förändringar i din vardag och i ditt liv kan du använda dig av detta förhållningssätt. För det kommer inte alltid gå på räls och du kommer misslyckas med det du vill göra. Var då snäll mot dig själv och utforska istället nyfiket vad som gick bra och vad du kan göra annorlunda. Inte fastna i att se det som ett misslyckande och ge upp.
Utveckla din självmedkänsla
Ett sätt att träna sin självmedkänsla är att skriva ett brev till dig själv, såsom du skulle skriva till en av dina bästa vänner. Välj en händelse eller situation du varit med om där du var dömande mot dig själv och skriv sedan ett brev till dig som genomsyras av självmedkänsla.
Vill du fördjupa dig i self-compassion – självmedkänsla?
Christina Andersson, leg. psykolog och forskare, har bl.a. skrivit boken Compassioneffekten, att utveckla självtillit och inre trygghet. Hon har utvecklat appen Compassion lifestyle där finns guidade övningar för att utveckla förmågan till self-compassion.
Agneta Lagercrantz, reporter och författare, har skrivit böckerna Självmedkänsla : Hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra samt 70 skäl till Självmedkänsla. Om värme, vänlighet och att vilja sig själv väl.
Paul Gilbert och Kristin Neff är två ledande personer inom området och du kan hitta mer information om dem och kunskaper via deras resp hemsidor:
Self-compassion, på svenska självmedkänsla, är hjälpsamt på resan mot ökad personlig hållbarhet och en hållbar vardag. Om vi börjar med definitionen är den; medkänsla riktad mot sig själv. Och medkänsla definieras som när man lever sig in i andras motgångar och besvärliga livssituationer med en vilja att hjälpa och hantera de negativa känslorna som finns genom att visa värme, förståelse och på alternativa perspektiv. Självmedkänsla handlar således om att vara vänlig, varm, förstående och hjälpsam mot sig själv. Det är en egenskap vi kan träna upp.