Väljer vi den positiva formen av självkritik hittar vi det värdefulla och viktiga med att kritiskt granska sina egenskaper, tankar och handlingar för att se eventuella brister och fel man gör för att kunna göra annorlunda. T.ex. med en formulering som: Det är viktigt att man är självkritisk och konfronterar sina egna fördomar.
Men det finns också en negativ form av självkritik och det är när vi aktivt och gärna söker och hittar, mer eller mindre nämnvärda, fel och brister hos oss själva. T.ex. Hon är väldigt självkritisk. Hon borde vara mer stolt över sig själv. Ägnar vi för mycket tid och fastnar i en självkritik som inte är befogad, utan mänsklig gör vi oss själva mer ont än gott.
Ett sätt att hantera sin självkritik är att träna upp sin förmåga att vara sårbar. Att vara sårbar är i detta fall en styrka och en kraftkälla. Inte en svaghet, vilket kan vara det ordet förknippas med. Det handlar om att kliva fram, låta andra se dig som är, även då det inte finns några garantier alls. Så när vi fastnar i självkritiken, prata med någon man har förtroende för. Säga att Nu är jag fast i mina tankar, och kan inte ta mig ur dom.
Att vara sårbar handlar om att be om hjälp. Vara den som säger jag älskar dig först. Chefen som säger ”jag vet inte, kan ni hjälpa mig”. Utan att ha några som helst garantier för hur det vi säger kommer tas emot. Brené Brown är forskare och har fördjupat sig i skuld och skam samt sårbarhet. Hon har skrivit flera böcker och här kommer tips på två av dem: Mod att vara sårbar och Våga vara operfekt.
Och nedan ett Ted Talk med henne som är väl värda sina 20 min.
